"Till jordens mittpunkt" - Jo, jag har fortfarande den...
Hejsan!
Japp, jag har fortfarande Till Jordens Mittpunkt. Men den blir bara bättre och bättre. Det är fortfarande mycket vetenskapligt, men såhär mycket är okej för mig. Men jag kan rakt inte förstå hur många andra "vanliga" personer kan gilla den här... men strunt i det! Till handlingen:
De har nu... tja... kommit längre ner... det är väl vad de gjort... mennär de var tretton mil under havsytan så kom de fram till ett underjordiskt hav. Där fanns det mängders av utdöda djur och växter. Bland annat svampar, lika höga som de högsta tallar. Och sedan fanns det massor av nutida trädgårdsväxter, fast gigantiska, tjugo-meters persilja, ormbunkar stora som höghus, mossor som kunde räcka till femtiotvå älgar i ett halvår, och trettio-meters sigilarier. Undrar om det finns tio-meters jordgubbar... mums... De bygger sedan en flotte och seglar ut på Lidenbrocks hav (Vilken fräck typ att döpa den efter sig själv) Men efter ett par dagar blir det storm... Det är ganska roligt när Hans, som är vägvisare åt Lidenbrockarna, alltid svarar med bara ett eller två ord. Till och med när det är full storm. Men till uppgifterna:
Uppgift 1
Ta ut ett citat ur boken och skriv en kommentar om det.
Här är citatet:
"Det var verkligen en ocean, men den var öde, och dess vildhet förskräckte."
Ett fint citat tycker jag. Man får känslan av ett stort, öde hav av det. Och jag gillar det där med Dess vildhet förskräckte. Sedan vet jag inte riktigt vad man kan säga mer. Ja, det får vara så.
Uppgift 2
Hitta på en intervjuv med någon i boken och skriv den.
Jag tänker intervjuva Hans.... Så här är den:
Jag: Hejsan Hasse, tack för att du kunde komma!
Hans: Ja, bra.
Jag: Första frågan... varför följde du med dem ner i underjorden där du kanske skulle dö?
Hans: Pengar.
Jag: Jaha... ja, du får tre någonting i veckan, jaja... men hur känns det nu när du är tretton mil under havsytan på ett underjordiskt hav?
Hans: Blött.
Jag: Trodde du att ni skulle komma så långt?
Hans: Nej. Trodde död.
Jag: Jaha... det låter ju bra... har du bra kunskaper om sådana här gångar?
Hans: Nej.
Jag: Okej, ingen ja eller nej fråga då... hur bra är dina kunskaper om expeditioner?
Hans: Dålig
Jag: Ehmm... och varför i allsin dar tog de då med dig, ett dumhuvud, på expeditionen?
Hans: Stryptag.
Jag: Aj... oh... aj...jag förstår...
Ja, det var väl det... mardrömmen för en intervjuvare... Och slutligen betygen... 4.5/5 Getter! Ojojoj!
Citaten var bra. Ett stor tom ocean(tom=öde) Man kan nästan se oceanen utan att beskriva, havet är ju havsblå
Jag gillar din beskrivning av boken. Du gör det men en nypa kärlek, en gnutta humor och ett stänk ironi. Det funkar. Citatet var välvalt och står verkligen för sig själv. Jag tycker dock att du kunde utvecklat dina tankar om dess innebörd och vad det gav dig för känslor en hel del. Intervjun har du ju redan antytt i inledningen och vi fattar direkt vad du menade även om han faktiskt använder tre ord vid ett tillfälle. Hur förklarar/behandlar författaren den förväntade(?) tryck- och temperaturhöjningen på väg mot jordens centrum?
