Rasmus Skolblogg

Hejsan!

Som sagt var ju "Till jordens mittpunkt", ganska bra, men oj, vad den har blivit dålig och framförallt jobbig att läsa. Se bara på ett styker ur boken där jag är just nu:

"Ön består uteslutande av vulkanisk tuff, det vill säga... gäääsp... ett konglomerat av olka porösa stenar och bergarter... gääääsp igen... Innan vulkanerna hade uppstått, utgjordes den av ett enhetligt massv, som av krafterna i jordens centrum... väck mig... långsamt sköts upp över havsytan. Elden hade ännu inte trängt igenom.... jord... skorp...an... zzzzzzz....."

Gääsp igen! Sådärja. Ni förstår att det är jobbigt, och jag har kollat längre fram i boken, det fortsätter så. Kanske inte fullt lika mycket, men väldigt mycket vetenskapligt. Det är ju inte så farligt, men det är för mycket denna boken, för mycket... Till handlingen: De har ridit åtta mil, och sovit över på tre ställen. De har blivit kyssta av två kvinnor och två män. Det är ungeför det som har hänt. Och sedan bara vetenskapliga beskrivningar för att fylla på. De är framme vid Sneffels nu, där gången till Jordens Hjärta finns.

Då till uppgiften. Vi ska beskriva antingen externa eller interna konflikter. I denna boken finns en utmärkt intern konflikt. Den gode Axel har en rejäl intern konflikt. Om han ska klättra ner i hålet eller inte. Fast han hade inte mycket tid att tänka på den innan hans farbror, den gode Otto, drog med honom till Island i alla fall. Men då uppstår en ny konflikt. Han undrar hela tiden om det inte bara är lava därnere, eller om det verkligen är gångar och kanske till om med djur. Som var och en kanske förstår så är det ju det senare som är rätt. Annars skulle det inte bli så spännande. De små Lidenbrockarna skulle bara smälta ihop till en porös konglomerad vulkanisk tuff, eller vad det nu hette. Dock i verkligheten är det självklart det första som stämmer.

Jo, det var det det, och nu till betyget: 1.5/5 Getter!