Den Svåra Blogguppgiten - En historia om ett pucko och en oskyldig
Idag ska vi ha en lite annorlunda uppgift. Vi ska inte jobba med våran klassiker... såklart när jag precis har läst ut "Till Jordens Mittpunkt". Jaja, det är typiskt Rasmus-otur. Då sätter vi igång!
Uppgiften lyder så här!
Då sätter vi igång. Först den... första...
Han bodde i ett överflödigt hem. Han levde i lyx och fick McDonalds på sängen varje dag. Han växte och växte... fast mest på bredden. När han blev vuxen brydde han bara om sig själv, eftersom han var så van vid att alla slavade som honom. Han kunde ingenting... eftersom barnmorskorna hjälpte honom med läxorna. Och fram för allt brydde han sig inte om sina föräldrar eftersom de aldrig hade tid med honom. Han var våldsam och hade ingen försiktighet med hans egna eller andras saker, eftersom det inte spelade någon roll om han förstörde något när han var liten. Ofta fick han bara en ny, och bättre sak. Men däremot var han så fet att han precis kunde röra sig, tack vare all McDonalds-mat. Men han lyckades otroligt bra här i livet, tack vare att han hamnade i nyhetsinslag och i Guiness rekordbok. Han fick massor av miljoner för att vara med i ett reklaminslag för ett bantningsbolag.
Slutsats: Det spelar ingen roll om du är jättedum eller bortskämd, du kan ändå lyckas bra i denna sinnessjuka värld.
Och så den andra historien. Den här stackars, stackars pojken växte upp i en väldig fattig del av Hong Kong. Han fick arbeta redan som femåring och led stort. Hans föräldrar slog honom om han inte uppförde sig. Han fick aldrig gå i skolan och fick inga vänner. När han växte upp dog hans förlädrar i sjukdom. Han hade ingenstans att ta vägen. Han hade ingen utbildning, inga pengar, inga vänner, ingen familj. Han grät varje dag för hans föräldrar. Efter tre månader dog även han i sjukdom på gatan. Han led och låg och skrek hela natten, men ingen brydde sig.
Slutsats: Det spelar ingen roll hur godhjärtad eller oskyldig du är, du kan endå du ung i denna grymma värld.
Ja... snyft... så var... snyft.... ursäkta, jag måste ha fått något i ögat... snyft... ja, de var de historierna. Så gripande, eller hur? Inte... nej, kanske inte... nåja, det var allt från mig den här gången, ha det bra!
Hej Rasmus! Vad fint du hade skrivit. Och det var bra med det där i slutet av varje berättelse. Barnmorska tyckte jag var lite kul, hjälper de inte till när man ska föda barn? Men i alla fall bra bloggat ännu en gång. (:
/Emily
hej rasmus, du har skrivit det jättebra!, jag gillar ditt sätt att skriva på. Du beskriver så noga. Jag tycker synd om pojken. :( hejdå.
Hej! Rasmus du har skrivit mycket bra, med lite komedi i :) I den första kunde jag inte hålla tillbaka skrattet när det stod "McDonalds på sängen"
Kanske min framtid... :) vem vet.
Och stackars barn i den andra...först trodde jag att den skulle sluta lyckligt eftersom dom elaka föräldrarna dog men sen dog han ju tyvärr själv....
Det var bra att du skrev en "Slutsats" till varje berättelse.
Och det var apakul när du skrev : Ja... snyft... så var... snyft.... ursäkta, jag måste ha fått något i ögat... snyft... ja, de var de historierna. Så gripande, eller hur? Inte... nej, kanske inte...
Haha, fin bloggning med både komedi och sorg :)
Hejdå!
HAHAHAHAHAHAHA Rasmus, du är för rolig du! Den första berättelsen lät lite som Edvin, bara att han äter chips och godis istället för donken. Godis på sängen, chips som mellanmål osv...hihi jag bara skojar.
Men iaf, jag håller med Edvin att det var bra att du skrev en ''slutsats'' i slutet av alla berättelser och har håller fullständigt med om dom. Jag tycker att man blir känd av såna konstiga saker nuför tiden. Som t.ex den tjocka personen i den första berättelsen, bli känd och tjäna pengar bara för att va med i en bok. Jag kan ju skriva min egna bok om mig själv utan att jag blir känd...så konstigt.
Den andra berättelsen var lite sorglig men myket bra! Tänk: vi fick gå på dagis när vi var 5 år. Men pojken fick jobba då! Sen ha tröga föräldrar som slår en är inte kul, typ om dom slog mig på ryggen och nästa dag skulle jag jobba och då skulle det ju inte gå om jag skulle böja mig.
Men det är jättebra skrivet Rasmus! Bra jobbat.
Hej!
Jag tycker om dina slutsatser i det du skrivit. Det spelar kanske ingen roll hur man haft det i livet, eller i den sinnesjuka värld du beskriver. Det känns som du tycker det är orättvisst i bland att visa dör som inte förtjänar det och vissa lyckas fast de inte är värda det.
Vad tyckte du om uppgiften?
/Eva
Hej!
Du skriver bra och dina tankar är intressanta...Skulle gärna vilja höra dig berätta mer om vår sinnessjuka värld...
Vad tyckte du om uppgiften?
/Eva
