Älskar, älskar inte - Nej, jag har inga kärleksproblem, så heter min bok...
Hejsan!
Nu har ju alla fått helt olika böcker än vad vi hade förut. Nämligen, kärleksböcker. Och då menar vi inte böcker som Sune eller så, nepp, nu ska det, rätt citerat från Carola: "Vara lite mer än bara puss och kram". Det går väl an... lite... Men min är då ordentligt mycket mer än det! (Och ändå skriven 1973) Till och med lika mycket som Edvins bok...
Nåja, sluttjatat till handlingen... fast vänta ett ögonblick...ett ord från Småbarnsskyddsföreningen först: Eftersom vi antar att vem som helst i praktiken skulle kunna skriva in kanotenrasmus.blogg.se i sökrutan så ska vi inte ta med sådana saker i handlingen som skulle kunna vara olämpliga för små barn som då i praktiken faktiskt skulle kunna skriva in sådana ord i sökrutan och... Tyst med dig, vi fattar nu. Till handlingen.
Min bok heter som sagt "Älskar, älskar inte" och handlar om Katarina Silvernågonting. Hon bor i ett stort hus med sin pappa Mårten, mamma Jenny, storasyster Inca och katten Sing-Sing (Slutta fnittra, det är inte mitt fel att hon döper honom så!) Fast när Katarina var ganska liten så flyttade även en annan familj in som också bor där nu. Det var nämligen en kille som heter Jonnie Paris,och hans mamma som heter Edit. De fick flytta in där av någon okänd andledning som jag inte vet eftersom detta är fjärde boken men pappan är död i alla fall.
Så Jonnie och Katarina är väldigt bra vänner efter all dessa år. Och så har det flyttat in en till i hused. Ed, som jag gifta säg med Edit. (Sluta fnissa ni längst bak!) Men så händer der som inte fick hända, som vanligt... (Det kommer väl inget olämpligt nu, va?) Nej, det gör det inte. Katarina blir helt enkelt kär i Jonnie. Hon kan inte hjälpa det. Den barnslige, fjantige Jonnie som varit hennes kompis i många år blir hon kär i. Men då blir det väl bra? De blir kära och är lyckliga i alla sina dagar? Nepp... För Jonnie blir nämligen också kär, och inte i Katarina, utan i en tjej som heter Lotta, som har världens största... (Hallå där! Inget olämpligt!) Jag kan väl inte hjälpa det, jag vill ju bara beskriva boken...
Men Katarina får en idé. Eller rättare sagt får hennes konstiga kompis Susanne en idé. De åker hem till Susanne och där lurar dem Susannes (Enligt Kat) väldigt snygga storebror Per att skjussa Katarina hem igen. När de kommer fram till huset låtsas Katarina ramla och skada sig och ber Per att bära in henne. Hon tänker att Jonnie nog blir svartsjuk och att han kanske tror att de två är kära.
Hur de går sedan berättar jag inte. Men mellan all det där jag sa så händer det lite (Vad har jag sagt?) och också (Inget olämpligt för sista gången!) Jaja, men då tar vi betyget då, den skulle få högre, men den höga snuskighetshalten gör att den får... 2/5 Mona Edvin!
(Hallå där! De där bilderna är sannerligen olämpliga!)
Snälla, kan du inte sluta någon gång...
Men det är faktiskt en uppgift till, vi ska skriva om våran drömkille/drömtjej. För mig är det ju då drömtjej. Och faktiskt så finns ju min på riktigt... men jag säger inte vem det är... Vänta nu, ajaj, vi måste beskriva den på svenska eller engelska. Okej, då sätter vi igång då...
My dream girl is quite small, she is sweet and very nice to everybody. She is always funny to be with, and she can never stop to do what she likes... She always comes up with ideas, and they often succes. Also she has a wonderful laugh...
Ja, det var det. Hejdå, och ha det bra!
Nu har ju alla fått helt olika böcker än vad vi hade förut. Nämligen, kärleksböcker. Och då menar vi inte böcker som Sune eller så, nepp, nu ska det, rätt citerat från Carola: "Vara lite mer än bara puss och kram". Det går väl an... lite... Men min är då ordentligt mycket mer än det! (Och ändå skriven 1973) Till och med lika mycket som Edvins bok...
Nåja, sluttjatat till handlingen... fast vänta ett ögonblick...ett ord från Småbarnsskyddsföreningen först: Eftersom vi antar att vem som helst i praktiken skulle kunna skriva in kanotenrasmus.blogg.se i sökrutan så ska vi inte ta med sådana saker i handlingen som skulle kunna vara olämpliga för små barn som då i praktiken faktiskt skulle kunna skriva in sådana ord i sökrutan och... Tyst med dig, vi fattar nu. Till handlingen.
Min bok heter som sagt "Älskar, älskar inte" och handlar om Katarina Silvernågonting. Hon bor i ett stort hus med sin pappa Mårten, mamma Jenny, storasyster Inca och katten Sing-Sing (Slutta fnittra, det är inte mitt fel att hon döper honom så!) Fast när Katarina var ganska liten så flyttade även en annan familj in som också bor där nu. Det var nämligen en kille som heter Jonnie Paris,och hans mamma som heter Edit. De fick flytta in där av någon okänd andledning som jag inte vet eftersom detta är fjärde boken men pappan är död i alla fall.
Så Jonnie och Katarina är väldigt bra vänner efter all dessa år. Och så har det flyttat in en till i hused. Ed, som jag gifta säg med Edit. (Sluta fnissa ni längst bak!) Men så händer der som inte fick hända, som vanligt... (Det kommer väl inget olämpligt nu, va?) Nej, det gör det inte. Katarina blir helt enkelt kär i Jonnie. Hon kan inte hjälpa det. Den barnslige, fjantige Jonnie som varit hennes kompis i många år blir hon kär i. Men då blir det väl bra? De blir kära och är lyckliga i alla sina dagar? Nepp... För Jonnie blir nämligen också kär, och inte i Katarina, utan i en tjej som heter Lotta, som har världens största... (Hallå där! Inget olämpligt!) Jag kan väl inte hjälpa det, jag vill ju bara beskriva boken...
Men Katarina får en idé. Eller rättare sagt får hennes konstiga kompis Susanne en idé. De åker hem till Susanne och där lurar dem Susannes (Enligt Kat) väldigt snygga storebror Per att skjussa Katarina hem igen. När de kommer fram till huset låtsas Katarina ramla och skada sig och ber Per att bära in henne. Hon tänker att Jonnie nog blir svartsjuk och att han kanske tror att de två är kära.
Hur de går sedan berättar jag inte. Men mellan all det där jag sa så händer det lite (Vad har jag sagt?) och också (Inget olämpligt för sista gången!) Jaja, men då tar vi betyget då, den skulle få högre, men den höga snuskighetshalten gör att den får... 2/5 Mona Edvin!
(Hallå där! De där bilderna är sannerligen olämpliga!)
Snälla, kan du inte sluta någon gång...
Men det är faktiskt en uppgift till, vi ska skriva om våran drömkille/drömtjej. För mig är det ju då drömtjej. Och faktiskt så finns ju min på riktigt... men jag säger inte vem det är... Vänta nu, ajaj, vi måste beskriva den på svenska eller engelska. Okej, då sätter vi igång då...
My dream girl is quite small, she is sweet and very nice to everybody. She is always funny to be with, and she can never stop to do what she likes... She always comes up with ideas, and they often succes. Also she has a wonderful laugh...
Ja, det var det. Hejdå, och ha det bra!
A new... hmm... what is "Blogginlägg" on english...?
Hej hej!
Idag ska vi jobba med våra klassiker. Och jag ska jobba med klassikern bland klassiker: Till jordens mittpunkt... Ja, jag har faktiskt läst ut den, men jag har inte fått någon ny och därför får jag skriva om den... Nåja, dags för uppgiften:
Vi ska skriva vad boken handlar om på engelska. Alla som har läst min blogg innan kommer nu förmodligen att tröttna, eftersom jag har berättat vad den där sjuttons mittpunkten handlar om femtioelva gånger... Men som Edvin säger: Nu kör vi!
"My book, the journey to the center of the earth, (What a title...) is about Mr. Lidenbrock, his nephew Axel and the silent guide Hans. (Strange name in english...) One day Otto Lidenbrock finds an old book from Island. (The land Island, not an island) In it he finds a paper from Arne Saknusemm. It is coded, but at last Otto and Axel managed to "break" the code. It is writhed on the paper that Arne has traveled down to the center of the earth. Otto, who must be some kind of sick... directly wants to go down. He travels to Island (The land Island, not an island) and they meet Hans. And then all three begun their travel... "
Puh, det var det. Och nu till nästa uppgift. I ska do a translate med a text i my bok. Hmm... det där lät dåligt, kanske: Jag going to göra en översättning with en text in min book... Det lät ännu sämre... jaja, jag ska översätta en text i min bok, sådärja:
"Samtalet fördes på isländska som min farbror blandade med tyska och Fridriksson med latin för att jag skulle kunna följa med. De diskuterade nästan uteslutande vetenskapliga frågor som det brukas bland lärda män."
"The conversation was on Icelandic but my oncle mixed it with German and Fridriksson with Latin because I should understand. They discussed almost just scientist questions like it normally was among clever men."
Inte så jättebra kanske, men det får duga. Ja, det var det. Och nu är det faktiskt dags att ge det slutgiltliga betyget på "Till Jordens Mittpunkt". Och här kommer det... ojojoj:
4 Getter och en tupp! Vilket betyg!
Idag ska vi jobba med våra klassiker. Och jag ska jobba med klassikern bland klassiker: Till jordens mittpunkt... Ja, jag har faktiskt läst ut den, men jag har inte fått någon ny och därför får jag skriva om den... Nåja, dags för uppgiften:
Vi ska skriva vad boken handlar om på engelska. Alla som har läst min blogg innan kommer nu förmodligen att tröttna, eftersom jag har berättat vad den där sjuttons mittpunkten handlar om femtioelva gånger... Men som Edvin säger: Nu kör vi!
"My book, the journey to the center of the earth, (What a title...) is about Mr. Lidenbrock, his nephew Axel and the silent guide Hans. (Strange name in english...) One day Otto Lidenbrock finds an old book from Island. (The land Island, not an island) In it he finds a paper from Arne Saknusemm. It is coded, but at last Otto and Axel managed to "break" the code. It is writhed on the paper that Arne has traveled down to the center of the earth. Otto, who must be some kind of sick... directly wants to go down. He travels to Island (The land Island, not an island) and they meet Hans. And then all three begun their travel... "
Puh, det var det. Och nu till nästa uppgift. I ska do a translate med a text i my bok. Hmm... det där lät dåligt, kanske: Jag going to göra en översättning with en text in min book... Det lät ännu sämre... jaja, jag ska översätta en text i min bok, sådärja:
"Samtalet fördes på isländska som min farbror blandade med tyska och Fridriksson med latin för att jag skulle kunna följa med. De diskuterade nästan uteslutande vetenskapliga frågor som det brukas bland lärda män."
"The conversation was on Icelandic but my oncle mixed it with German and Fridriksson with Latin because I should understand. They discussed almost just scientist questions like it normally was among clever men."
Inte så jättebra kanske, men det får duga. Ja, det var det. Och nu är det faktiskt dags att ge det slutgiltliga betyget på "Till Jordens Mittpunkt". Och här kommer det... ojojoj:
4 Getter och en tupp! Vilket betyg!
Den oändliga svenskaläxan - (Det du, Marcus)
Hejsan Hoppsan!
Idag ska vi inte heller skriva om klassikerna. (Tack gode korpar) Istället ska vi skriva om våra Svenskaläxor. (Om någon undrar vem Marcus är så var det en bildlärare vi hade i trean, han läste alltid i den oändliga historien) Så, då sätter vi igång!
Uppgiften finner du här.
Min först då, den heter Bongo i Kongo och handlar om Ture Svensson. Han är en naturfotograf som jobbar på tidningen "I Vår Natur". Hans favoritdjur är hjortar och antiloper. En dag hittar han en resebroschyr om Kongo. (Brussels Airlines, boka resan här, endast 9965:-) Han fashineras av Kongos skönhet och bestämmer sig för att åka dit. Men innan han hinner göra det så träffar han Markus Parkus, en liten knubbig författare, som har skrivit sucéer som "Skriet från Storgatan 42", "Till parkdammens mittpunkt" (Den måste jag läsa... ) och "Jorden runt på 56798 dagar". Han ger Ture idéen att ta bilder i Kongo och sedan skriva en bok om dem. Ture tycker det är en utmärkt idé, och ber Makus följa med på resan som assistent. Han följer gärna med, och så bär det iväg...
Sedan skulle jag läsa någon annans berättelse, och det blev.... tuturututuuu... håll i er.... Ossians! Oj oj oj, vilken höjdare... Nåja, då ska jag berätta vad hans handlar om:
Ossians berättelse heter "Farligt Guld", och handlar om Sam. Sam är en soldat som jobbar i Karlskrona. Han gillar att spela Xbox och att äta mackor. En dag så ropar ett av befälen ut att de behöver några frivilliga för ett hemligt uppfrag i Somalia (Pirater?... ) Sam bestämmer sig för att följa med. Han packar sina kläder, och sedan stiger de på flygplanet i Ronneby.
Vad`tyckte jag då? Jo, jag tycker att det är en bra berättelse. Den är ju bara i början nu, men den kommer nog att bli väldigt spännande sedan. Han har fått in en del fakta även om de inte ens har kommit till Kongo än. Ja, klart slut så ser detta ut att bli en höjdare.
Om jag har utvecklats i skrivandet? Ja, det har jag nog, jag skriver i alla fall mer mångsidigt nu, och jag har lärt mig det här med att man aldrig ska göra ny rad om någon fortfarande pratar.
Och inget betyg... snyft, snyft... jag saknar mina getter... snyft, snyft... jag vill ha tillbaka dem... snyft... Äh, jag infogar dem i alla fall, så det så. Sedan får ni klaga bäst ni vill!
Så fina dem är! Nåja, Hejdå och ha det bra!
Idag ska vi inte heller skriva om klassikerna. (Tack gode korpar) Istället ska vi skriva om våra Svenskaläxor. (Om någon undrar vem Marcus är så var det en bildlärare vi hade i trean, han läste alltid i den oändliga historien) Så, då sätter vi igång!
Uppgiften finner du här.
Min först då, den heter Bongo i Kongo och handlar om Ture Svensson. Han är en naturfotograf som jobbar på tidningen "I Vår Natur". Hans favoritdjur är hjortar och antiloper. En dag hittar han en resebroschyr om Kongo. (Brussels Airlines, boka resan här, endast 9965:-) Han fashineras av Kongos skönhet och bestämmer sig för att åka dit. Men innan han hinner göra det så träffar han Markus Parkus, en liten knubbig författare, som har skrivit sucéer som "Skriet från Storgatan 42", "Till parkdammens mittpunkt" (Den måste jag läsa... ) och "Jorden runt på 56798 dagar". Han ger Ture idéen att ta bilder i Kongo och sedan skriva en bok om dem. Ture tycker det är en utmärkt idé, och ber Makus följa med på resan som assistent. Han följer gärna med, och så bär det iväg...
Sedan skulle jag läsa någon annans berättelse, och det blev.... tuturututuuu... håll i er.... Ossians! Oj oj oj, vilken höjdare... Nåja, då ska jag berätta vad hans handlar om:
Ossians berättelse heter "Farligt Guld", och handlar om Sam. Sam är en soldat som jobbar i Karlskrona. Han gillar att spela Xbox och att äta mackor. En dag så ropar ett av befälen ut att de behöver några frivilliga för ett hemligt uppfrag i Somalia (Pirater?... ) Sam bestämmer sig för att följa med. Han packar sina kläder, och sedan stiger de på flygplanet i Ronneby.
Vad`tyckte jag då? Jo, jag tycker att det är en bra berättelse. Den är ju bara i början nu, men den kommer nog att bli väldigt spännande sedan. Han har fått in en del fakta även om de inte ens har kommit till Kongo än. Ja, klart slut så ser detta ut att bli en höjdare.
Om jag har utvecklats i skrivandet? Ja, det har jag nog, jag skriver i alla fall mer mångsidigt nu, och jag har lärt mig det här med att man aldrig ska göra ny rad om någon fortfarande pratar.
Och inget betyg... snyft, snyft... jag saknar mina getter... snyft, snyft... jag vill ha tillbaka dem... snyft... Äh, jag infogar dem i alla fall, så det så. Sedan får ni klaga bäst ni vill!
Så fina dem är! Nåja, Hejdå och ha det bra!
Den Svåra Blogguppgiten - En historia om ett pucko och en oskyldig
Hejsan!
Idag ska vi ha en lite annorlunda uppgift. Vi ska inte jobba med våran klassiker... såklart när jag precis har läst ut "Till Jordens Mittpunkt". Jaja, det är typiskt Rasmus-otur. Då sätter vi igång!
Uppgiften lyder så här!
Då sätter vi igång. Först den... första...
Han bodde i ett överflödigt hem. Han levde i lyx och fick McDonalds på sängen varje dag. Han växte och växte... fast mest på bredden. När han blev vuxen brydde han bara om sig själv, eftersom han var så van vid att alla slavade som honom. Han kunde ingenting... eftersom barnmorskorna hjälpte honom med läxorna. Och fram för allt brydde han sig inte om sina föräldrar eftersom de aldrig hade tid med honom. Han var våldsam och hade ingen försiktighet med hans egna eller andras saker, eftersom det inte spelade någon roll om han förstörde något när han var liten. Ofta fick han bara en ny, och bättre sak. Men däremot var han så fet att han precis kunde röra sig, tack vare all McDonalds-mat. Men han lyckades otroligt bra här i livet, tack vare att han hamnade i nyhetsinslag och i Guiness rekordbok. Han fick massor av miljoner för att vara med i ett reklaminslag för ett bantningsbolag.
Slutsats: Det spelar ingen roll om du är jättedum eller bortskämd, du kan ändå lyckas bra i denna sinnessjuka värld.
Och så den andra historien. Den här stackars, stackars pojken växte upp i en väldig fattig del av Hong Kong. Han fick arbeta redan som femåring och led stort. Hans föräldrar slog honom om han inte uppförde sig. Han fick aldrig gå i skolan och fick inga vänner. När han växte upp dog hans förlädrar i sjukdom. Han hade ingenstans att ta vägen. Han hade ingen utbildning, inga pengar, inga vänner, ingen familj. Han grät varje dag för hans föräldrar. Efter tre månader dog även han i sjukdom på gatan. Han led och låg och skrek hela natten, men ingen brydde sig.
Slutsats: Det spelar ingen roll hur godhjärtad eller oskyldig du är, du kan endå du ung i denna grymma värld.
Ja... snyft... så var... snyft.... ursäkta, jag måste ha fått något i ögat... snyft... ja, de var de historierna. Så gripande, eller hur? Inte... nej, kanske inte... nåja, det var allt från mig den här gången, ha det bra!
Idag ska vi ha en lite annorlunda uppgift. Vi ska inte jobba med våran klassiker... såklart när jag precis har läst ut "Till Jordens Mittpunkt". Jaja, det är typiskt Rasmus-otur. Då sätter vi igång!
Uppgiften lyder så här!
Då sätter vi igång. Först den... första...
Han bodde i ett överflödigt hem. Han levde i lyx och fick McDonalds på sängen varje dag. Han växte och växte... fast mest på bredden. När han blev vuxen brydde han bara om sig själv, eftersom han var så van vid att alla slavade som honom. Han kunde ingenting... eftersom barnmorskorna hjälpte honom med läxorna. Och fram för allt brydde han sig inte om sina föräldrar eftersom de aldrig hade tid med honom. Han var våldsam och hade ingen försiktighet med hans egna eller andras saker, eftersom det inte spelade någon roll om han förstörde något när han var liten. Ofta fick han bara en ny, och bättre sak. Men däremot var han så fet att han precis kunde röra sig, tack vare all McDonalds-mat. Men han lyckades otroligt bra här i livet, tack vare att han hamnade i nyhetsinslag och i Guiness rekordbok. Han fick massor av miljoner för att vara med i ett reklaminslag för ett bantningsbolag.
Slutsats: Det spelar ingen roll om du är jättedum eller bortskämd, du kan ändå lyckas bra i denna sinnessjuka värld.
Och så den andra historien. Den här stackars, stackars pojken växte upp i en väldig fattig del av Hong Kong. Han fick arbeta redan som femåring och led stort. Hans föräldrar slog honom om han inte uppförde sig. Han fick aldrig gå i skolan och fick inga vänner. När han växte upp dog hans förlädrar i sjukdom. Han hade ingenstans att ta vägen. Han hade ingen utbildning, inga pengar, inga vänner, ingen familj. Han grät varje dag för hans föräldrar. Efter tre månader dog även han i sjukdom på gatan. Han led och låg och skrek hela natten, men ingen brydde sig.
Slutsats: Det spelar ingen roll hur godhjärtad eller oskyldig du är, du kan endå du ung i denna grymma värld.
Ja... snyft... så var... snyft.... ursäkta, jag måste ha fått något i ögat... snyft... ja, de var de historierna. Så gripande, eller hur? Inte... nej, kanske inte... nåja, det var allt från mig den här gången, ha det bra!
